sophie gouldthorp

Ett äventyr i Frankrike

Det går fort när man har roligt..

Mamma och pappa har redan hunnit vara hos mig i Grenoble en hel helg och nu sitter jag här ensam igen och undrar vart tiden försvann. Det var otroligt skönt att få träffa mina kära föräldrar igen!

Under min tid i Frankrike har jag verkligen lärt mig att ta tag i saker själv och klara mig på egen hand. Det är otroligt lärorikt och en livserfarenhet som jag aldrig skulle vilja byta bort! Men.. trots det faktum att det är väldigt roligt och tillfredställande att lösa en utmaning helt på egen hand finns det inget som kan jämföras med tryggheten och kärleken som finns i en familj. Jag tror att det är viktigt att man får ta del av båda världarna och på så sätt uppskatta det fina i livet, men samtidigt få upp ögonen för den tuffa verkligheten som faktiskt finns där ute. Jag har i 5 veckor fått klara mig själv och nu har jag under 2 dagar bara fått vara barn igen utan ansvar och njutit av att vara med mina efterlängtade föräldrar!

Med tanke på att jag i princip bara vet om mina föräldrar som läser min blogg vet de ju redan vad jag kommer skriva. Men å andra sidan, vem gillar inte att läsa om sig själv? ;-)

Jag var helt ledig från skolan i fredags! Perfekt eftersom mamma och pappa skulle komma vid lunchtid! Både jag och mamma är genuina sötsaks galningar som gör vårat yttersta från att avstå från dessa fantastiska frestelser. Vi är även båda lika i det avseendet att vi gillar att lyxa till det lite när vi är på semester eller när vi vill ha det riktigt bra. Skulle man översätta det till den här specifika helgen betyder det att vi skulle kunna få för oss att lyxa till det med en liten gobit till fikat eller en smaskig dessert efter middagen. Jag var väl förutseende av detta och i förebyggande syfte hann jag med en power walk på fredagsmorgonen innan de kom.

Eftersom jag är en obotlig familjemänniska har jag verkligen saknat min familj när jag varit här. Jag har saknat det faktum att det inte går att ringa varandra på samma sätt som i Sverige om jag vill berätta om något spännande som har hänt i skolan eller om något tråkig har hänt. Den här dagen hade jag alltså sett fram emot länge och när mamma skickade ett sms med texten: "Nu är vi framme!!!" rusade jag ner för trapporna, ut genom porten, ner längs gatan, runt hörnet till höger, och där stod de!! Äntligen!

Jag väntade med att äta lunch så vi alla tre skulle kunna äta tillsammans. Eftersom mamma och pappa ville komma fram till Grenoble så fort som möjligt hade de inte ätit någonting innan vilket gjorde att alla var väldigt hungriga. Vi kastade in resväskorna på deras hotellrum (som ligger 200 m från min port) och sedan var det dags att hitta lite lunch, snabbt! Ett perfekt tillfälle för mig att visa mitt pastaställe som jag ofta äter lunch på! Jag vet inte hur imponerade de blev men vi blev alla mätta och glada och de fick in inblick i min vardag som ofrivillig Grenoble-bo. Vi hade väldigt mycket att prata om och ta igen så maten var i det här fallet väldigt sekundärt!

Vidare var det självklart ett måste att visa min skola som jag spenderar alldeles för lite tid i! Det var en skön höstdag, tyvärr ville solen inte titta fram under fredagen men molnen var i alla fall vita så det var skönt att strosa ner mot skolan samtidigt som jag ivrigt pekade ut alla stället jag varit på.

När vandrat upp tillbaka mot stan efter att ha beundrat bergen i den omringande bakgrunden och ännu en gång glatt oss åt att vara samlade igen var vi i stort behov av att sätta oss ner och njuta av en god latte! Jag ville ännu en gång visa ett ställe som jag varit på så vi gick till ett café som jag verkligen gillar! Jag är ju en riktig fika-fantast och jag är nog lite kär i själva fenomenet "att fika". För mig symboliserar det något mysigt, fyllt av värme, lugn och trevlig umgänge. Ofta inkluderar en fika även något sött ätbart och hur gott är inte det?

Mamma och jag som ville gå försiktigt ut på den onyttiga socker-fronten delade på en pistage macaroon! Vi hade ett litet moment med servitören när han förstod att den lilla pingisbolls-stora, fluffiga maränggodisen var tänkt att delas! Jag menar, den är så stor, klart man inte orkar en hel själv..? =)

En ytterligare anledning till varför vi inte fikade mer i form av ätbara saker (som jag precis kom på låter mycket bättre än hälsoaspekten) var för att det närmade sig middagsdags!

Vi hade i förväg försökt se ut några bra restauranter i Grenoble och efter ett mindre detektivarbete hade mamma och pappa bokat bord för både fredagen och lördagen.

Fredagens restaurant, som heter "Chez le Pèr Gras", ligger uppe i La Bastille så för att komma dit måste man (om man inte vill gå upp och svetta ner sina middagskläder) ta linbanan. Vi åt riktigt gott och hade väldigt trevligt. För mina Grenoble-kompisar som läser detta och kommer ha föräldrar på besök kan jag verkligen rekommendera detta ställe. Riktigt god mat lagad med fingertoppskänsla, charmiga servitörer som KAN engelska, en fantastisk utsikt över det vackra upplysta Grenoble och riktigt prisvärda menyer! Även someliern gjorde ett perfekt jobb med att välja ut ett gott vin till maten. Jag som skurit tillbaka på alkoholhaltiga drycker här i Frankrike unnade mig och njöt av det goda vinet.

Som den bloggare jag har blivit hör det till att visa upp vad man ätit på bloggen. Detta var vad jag åt:

En liten apptitretare: Lins soppa toppad med gåslever (var mycket godare än vad bilden visar)

Förrätt: Svamp velouté med vit tryffelolja (super god!)

Varmrätt: Fisk (minns tyvärr inte vilken) med saffrans sås, ångkokta sockerärtor serverades med en god potatisgratin.

Efterrätt: Aprikos sorbet och aprikos med knäcktäcke

På vägen tillbaka till linbanorna hann vi ännu en gång beskåda den vackra vyn. Det är otroligt vad lätt man avtrubblas och vänjer sig vid saker. Jag minns första gången jag var uppe på toppen och hur imponerad jag var av utsikten. Nu känns det inte alls så speciellt samtidigt som det såklart fortfarande är vackert. Jag tyckte det är väldigt roligt att få visa mamma och pappa detta. Jag kan räkna upp otaliga gånger när vi bilat genom bland annat England och Skottland där pappa säger: "Oh look at the beautifull view girls, isn't it amazing!" samtidigt som jag och Christine bara suckat från baksätet och tyckt att utsikter är riktigt ospännande och något som kanske roar den lite äldre publiken mer. Nu fick han sig en bättre vy! =)

Vi kom ner oskadda och kvällen som helhet hade inte kunnat vara bättre!

Mamma och pappa lämnade av mig vid min port och fortsatte sedan vidare till deras hotell. Vi hann med en liten "hejdå och godnatt"-vink i fönstret innan de försvann iväg mot sina sängar.

Eftersom vi ville hinna umgås så mycket som möjligt under den här helgen tyckte mamma att jag skulle komma till deras hotell och äta frukost med dem vilket jag tyckte lät som en strålande idé!

Utsikten från hotellrummet!

Efter frukosten ville jag visa frukt- och grönsaksmarknaden som finns varje morgon. På tillbaka vägen från mina power walks går jag ofta förbi den här marknaden och är lika sugen varje gång på att kunna köpa en god saftig nektarin som svalkar efter den ansträngande promenaden. Jag tänker ofta att jag måste komma ihåg att ta med mig pengar ut så jag faktiskt kan köpa någonting men varje gång jag väl kommer dit står jag likt förbannad med fickorna tomma.

Det finns en del söta små torg som gömmer sig mellan husen. På ett av dessa torg finns marknaden, på ett annat en massa restauranter och på ett tredje några söta caféer och barer. Vi hörde skrik och hejarop och gick för att se vad det var frågan om. Just ja, det är ju Rugby och Frankrike spelar!! Vi gick runt hörnet till ett annat torg mot dit ljudet kom ifrån. En bar hade satt upp en tv utomhus där alla hade samlats för att se matchen över några öl. Stämningen var god och folk triggade upp varandra! Pappa som är den mest sportintresserade i vår familj, (vilket egentligen inte säger så mycket eftersom resten av familjens intresse för sport på tv kan liknas med en vegetarians intresse för kött, noll) skyndade sig dit för att se vad ställningen var!

Mamma och jag stod på lagom avstånd och visade våra stöd genom att i alla fall titta på folket som tittade på matchen!

Lunchdags!! Det är svårt att hitta bra ställen att äta på i Grenoble, i alla fall för mig som inte har något bra insider tips! Vi beslutade oss för att gå på miljö istället för matupplevelse så vi gick till stora torget där det var lite mer puls.

Efter lunchen var vi redo för lite shopping! Pappa, som vanligtvis inte är den som jublar högs när shopping föreslås som aktivitet, var faktiskt den enda som hittade något! Två reaklipp i form av en snygg skjorta och en snyggare collegetröja (båda i mitt favoritmärke Ralph Lauren). Att döma av pappas stora leende när han slog till på plaggen dras slutsatsen att även män kan uppskatta shopping lite då och då!

Vi gick upp för att lämna av grejerna hos mig och samtidigt vila benen några minuter. Stackars mamma har fått ont i ett ben (på grund av överansträngning från hennes träning) och behövde vila det lite innan vi gick vidare. Jag passade på att visa lite saker på datorn och pappa hjälpte mig med en engelsk skoltext.

Ut i solen igen och dags för kaffe! Jag passerar ett café varje dag på min väg till skolan och jag har alltid velat prova det. Nu när jag faktiskt hade några att fika med satte jag min mästerplan i verk. Det visade sig vara ett ställe som toppade mina förväntningar, dit jag garanterat kommer komma igen! Den här gången slog jag på stort och tog en hel macaroon själv till kaffet.

Mamma som inte ville missa något av mitt Grenoble ville även se parken jag joggar i. Trots ont i benet (som bara blev sämre och sämre ju mer vi gick) var hon bestämd på att hon ville gå dit. Promenaden blev lite för lång stackars mamma som fick svårt att gå hela vägen tillbaka till hotellet från parken. Hon hade gott mod hela tiden och var en riktig kämpare!

Vid det här laget hade det börjat skymma över den lilla staden Grenoble och mörkes intåg närmade sig raskt. Restauranten var bokad till klockan 8 och pappa ville hinna med en liten drink innan vi gick dit. Jag och mamma tog varsin kir och pappa tog en aningens manligare öl!

Även den här kvällen åt vi god mat men dock en smula (läs tusen smulor) för upptrissat. Det var en riktigt ovanlig och häftig miljö och dekor inne i restauranten och vi hade en super mysig kväll! Kändes lite vemodigt att det var sista middagen ihop innan jag kommer hem i december men jag lämnade de tankarna åt sidan för en stund och njöt av nuet.

Det här är vad jag åt: (måste tilläggas att jag är en dålig fotograf, jag åt halva aptitretaren innan jag kom på att fota den och jag åt även upp hela efterrätten innan jag upptäckte mitt missöde)

Aptitretare: Något typ av flarn, gåslever mousse och en sötaktig balsamvinäger sås

Varmrätt: Hummersoppa

Efterrätten var äpplen i en sockercylinder, kardemummaglass på en kaksmulsbotten och god, söt honungs sås

I morse kom jag ännu en gång över och åt frukost med mamma och pappa! De skulle lämna Grenoble vid 2-tiden så vi hade lite tid att umgås idag också. Efter att de var färdigpackade och utcheckade ville vi ännu en gång upp till la Bastille för att ha varit där även på dagtid. Eftersom mamma och pappa hade hyrt en bil tog vi den upp till toppen. Det var lite klurigt att hitta vägen upp och lite snirkligt. Det var kul att ta bilen upp och gjorde att jag fick möjlighet att se de fina villorna som ligger lite högre upp i bergen som man inte ser om man går eller åker linbanan. Det fanns riktigt fina hus och jag som gillar att titta på fina, stora hus tyckte det var jättekul att se!

Det var en riktigt skön och varm dag idag också och det var nästan helt vindstilla på toppen!

Vi gick runt och tittade lite och passade även på att äta lunch uppe på en jättebra lunchrestaurant. Vi satt på terrassen precis vid räcket! Det var gott, trevligt och en perfekt avslutning på helgen!

Efter att vi ätit och druckit en kopp kaffe åkte vi tillbaka till hotellet, hämtade väskorna och sedan var det dags för det oundvikliga.. ett farväl.

Det har betytt riktigt mycket för mig att få besök av min lilla mamma och pappa! Det är kul för mig att få visa hur mitt liv ser ut i Frankrike och att kunna dela det med de som betyder mest för mig. Jag vet att min lillasyster, min kompis Maria och min underbara pojkvän även kommer hälsa på mig. Glädjestunder som dessa är vad som får mig se fram emot nya veckor i Frankrike!

Tack mamma och pappa för en super bra helg!! Jag ser fram emot att komma hem och fira jul med familjen!!

Hade redan skrivit en kommentar som försvann så jag skriver igen: Härligt inlägg syrran! Kul att det var så lyckat med mamma och pappa :) ni har verkligen hunnit göra mycket, kul att dom fått se hur du har det, till och med joggingspåret! Snart kommer jag! Tills dess får du hålla dig ifrån alla sötsaker så kan vi frossa när jag kommer! :D Längtar tills jag får besöka dig syrran, vi ses snart!!! Puss

Stort - super stort - tack Sophie för en helt underbar helg! Fantastiskt roligt att få se alla dina platser som vi tidigare bara hört talas om! Nu har jag en jätte bra bild av ditt liv i Grenoble! Och jag tycker du är en riktig tuffing som lyckats ordna allt så bra trots lite initiala motgångar!

Don't know which I enjoyed most - doing it or reading about it!! Both were great - and now we can follow your stories and see Grenoble in front of our eyes.

How many days to Chicago now? :)