sophie gouldthorp

Planen var att jag skulle passa på att blogga lite när Henric hade lektion, men det visade sig att han prioriterade bort merparten av lektionerna under de dagar jag var hos honom. Och vem kan klandra honom för det?! ;)

Som jag längtat efter att det skulle bli den 22:a Oktober! Från den dagen jag bokade min biljett till Chicago gick jag och längtade och gladde mig efter att få åka och hälsa på. För mig var det dessutom dubbelt roligt eftersom jag aldrig tidigare varit i usa!

Personligen har jag aldrig tidigare känt en längtan efter att besöka usa. Trots det faktum att usa självklart är väldigt stort och flådigt (i alla fall i de stora städerna) har jag sedan jag kunde läsa och börja titta på nyheterna hört väldigt mycket konstigt och obehagligt kopplat till usa och vapen. (Självklart blir bilden lite vriden när jag drar mina slutsatser och skapar en del av min uppfattning kring Amerika bland annat från tv-programmen "Cops" och "Animal police".) Jag har läst och hört om så mycket sjukt och tragiskt främst kopplat till vapen hanteringen i usa och detta har avskräckt mig en aning. Att tillåta vem som helst att äga ett vapen är också något jag tar motstånd ifrån. Detta är självklart ingenting som hindrar mig från att åka till usa men en faktor som bromsat min lust att besöka landet.

Flygningen till Chicago skulle bli min längsta flygning såhär långt i livet, den tog 11 timmar.

Jag flög från mörkret mot solen..

och tillbaka till mörkret

Väl framme på Chicago airport möttes jag av min alldeles egna, efterlängtade, fina pojkvän! Det kändes väldigt overkligt att äntligen efter så lång tid som 2 månader i sär kunna titta varandra i ögonen igen och kunna hålla varandra i handen. Konrad som var så snäll och hämtade mig från flygplatsen körde mig och Henric till en pizzarestaurant där vi satt och bara njöt av att äntligen vara tillsammans igen! Själv var jag även lite tagen av att faktiskt vara i Amerika - första gången!

Vi tog en taxi hem till Henrics lägenhet (som han delar med 2 kill kompisar). Där hade han, underbar som han är, samlat ihop lite atlantisar som gav mig ett riktigt varmt välkomnande!

Efter en god natts sömn möttes vi av stålande solsken utanför fönstret! Solen verkade på lika gott humör som jag! Enligt en gammal klassiker i sann "Henric och Sophie anda" åts en god grapefrukt-frukost varefter vi gav oss iväg ut mot det vackra och nya som väntade.

Vi ville gå hela vägen från Henrics lägenhet till stan där vi skulle möta upp Deven och Patric. Promenaden tog ungefär 2 timmar i vårat lugna strosande tempo. Så här fin var promenaden:

Vi mötte upp med de andra vid Hancock Tower och lyxade till det lite med vin och snacks på 96:e våningen. Den utsikten var inte att leka med. Semestern började kännas väldigt påtaglig och jag njöt av varje sekund.

Hancock tower

Efter det lilla tilltugget som lyckades locka fram hungern gick vi vidare till en indisk restaurant och åt och drack gott i goda vänners lag!

Mycket mat var det!

Nästa dag bjöd på exakt lika mycket sol, dock inte samma stekande sensommarvärme så en tunnare jacka var på sin plats. Idag var det dags att se Henrics skola, DePaul University, se "måste-sakerna" som den stora fontänen, chicago bönan och Marilyn Monroe och även ta en liten shopping tur på "the magnifisant mile".

Det var en häftig skola även fast bilderna inte visar så mycket av skolan!

Som ni kanske kan se så var fontänen typiskt nog inte igång. Det gjorde inte det minsta, vi hade ju varandra!

Bönan!

Marilyn!
Personligen tyckte jag att hennes fötter var en aning oprotertionerligt stora, men det var nog bara jag! =)

Efter all promenad var vi mer än redo att vila fötterna och sätta oss ner för en efterlängtad fika!

Varsin kaffe och en halv blåbärsmuffins var!

Kvällen avslutades med lite biljard då jag och Henric fick slå våra klocka köer ihop och krossa allt motstånd som stod i vår väg!

Onsdag hade blivit utsedd till museeum-dag! Vi gick till ett akvariemuseeum där man kunde titta på olika typer av fiskar, korallfiskar, delifiner, sjöstjärnor, muränor, hajar, pingviner och lite annat som man kan tänkas hitta i vattnet. Det var en riktigt mysig dag men som höll på att kunna sluta i en mindre katastrof. Under lunchen la jag ifrån mig min väska på stolen bredvid. När vi ätit upp och skulle gå blåste det väldigt mycket (vi satt ute och åt). På grund av blåsten krävdes full koncentration för att lyckas balansera brickan med maten på utan att tappa något. På grund av denna distraktion tänkte jag inte en sekund på att min väska med plånbok och kamera i fortfarande låg på stolen brevid mig. Först, efter kanske en halvtimme, när jag skulle försöka lägga ner min vattenflaska i väskan och inser att jag inte har någon väska att stoppa flaskan i upptäcks väskans bristande närvaro! Jag går snabbt tillbaka den vägen vi kommit från med Henric bakom och tittar på alla ställen den skulle kunna ligga på. Ingen väska.. så kommer vi tillbaka till lunchstället, går ut och tittar på stolen jag satt på för bara en halvtimme sedan och ser... ingen väska! Här försvinner spåren och jakten på väskan tar slut. Nu kan jag bara hoppas att personen som tagit väskan är en hederlig typ och lämnat in väskan. Vi får reda på att det finns en "lost and found" disk så vi rusar dit, mot vårat sista hopp! Dagen var räddad, väskan hade mycket riktigt blivit inlämnad och vi kunde fortsätta våran vardning på museet med bara en liten avstickare på 10 minuter!

Vi hade sparat vårat "kaffe på maten" till efter museet så nu var det raka vägen till Starbucks som gällde! Vi mötte upp med Deven som också var fika sugen! Jag måste säga att jag gillar Starbucks jätte mycket med jag tycker inte det är fantastiskt mycket bättre än något annat gott kaffeställe. Men det är roligt att passa på när man faktiskt är i ett Starbucks-land! =)

På vägen dit fick jag kontakt med min gangsta-sida! Kanske för att det på andra sidan gatan var folk som gjorde volter i trapporna och smittade av sitt gangsta-feel på mig!

tittar ni noga så ser ni en kille i vit tröja som gör en volt ner för trapporna

Henric och jag gick powerwalks ihop i sommars och detta har han fortsatt med även här i Chicago. Jag ville jätte gärna se hans promenadväg och han ville väldigt gärna visa mig så på torsdags morgonen började vi dagen med en skön promenad!

Såhäär mycket älskar jag dig!!

Det råkade även vara torsdagen den 27 oktober vilket innebär att det var exakt 18 månader sedan jag och Henric blev ett par! Han hade en överraskning till mig som jag absolut inte visste vad det var för något. Under hela promenaden påminde han mig om att han hade en överraskning till mig. Jag är ju inte den typen av person som inte blir nyfiken, jag höll ju på att spricka av nyfikenhet vilket gjorde det hela rätt mycket roligare för Henric! Jag fick senare reda på att vi skulle åka någonstans och att det alltså inte vara en grej jag skulle få. Vi klädde upp oss och tog tunnelbanan mot, för mig, okänd destination. När vi kom upp från tunnelbanan såg jag vad vi var i för typ av område. Runt omkring blinkade det skyltar i färglada lampor och överallt kryllade det av teatrar! Jag är en sann musikalälskare, men det kan väl inte vara så väl att vi ska på musikal? Jag vågade inte gissa men mina aningar var ju väldigt stora på vad överraskningen var vid det här laget! Tillslut avslöjade min underbra älskling att han bokade biljetter till musikalen Mary Poppins!! Vilken perfekt överraskning på våran ett och ett halv års dag! Det var allderless för mycket!!

Vi satte oss och tog en drink innan föreställningen började och jag, som precis fått min överraskning avslöjad, lyste av lycka!

Tack min älskling för en helt fantastisk dag som jag kommer minnas för alltid!

När musikalen var slut, ridån gått ner och applåderna börjat tystna gick vi vidare till en bar högt upp i en skyskrapa, tog varsin drink och njöt lite till av våran dag!

Ännu en gång, stort tack för en helt fantastisk dag!

Fredagen var här, en dag fyllt med program från tidig morgon till tidig morgon dagen därpå!

Vi blev upphämtade av Deven med bil klockan 9.00. Punktlig som har var stod han också utanför Henrics lägenhet prick klockan 9.00 och undrade vart vi var någonstans. Vi hämtade upp Ylva och begav oss till en outlet som ligger ungefär en timme utanför Chicago! Där gick jag och Henric runt i alla affärer och hade riktigt roligt! Vi hittade en hel del fyndvaror! Ett litet smakprov på vad som kom med oss hem i påsarna var:

* Ett par byxor
* x antal skjortor

* Ett par örhängen

* En väska
* En piké

* Ett par skor

* x antal tröjor

* En plånbok

När vi kom hem var det dags att svida om och ta tåget hem till Laura och Quinn som bjudit ut mig och Henric på middag! Vi tog ett glas vin hemma hos Laura och sedan tog vi en taxi mot en av deras favorit restauranter. En tapas restaurant! Det var en väldigt trevlig kväll! Paret som vi åt med hade jag inte umgåtts med tidigare men är goda vänner till Henric så det var roligt för mig att lära känna dem och middagen var riktigt lyckad!

Ännu en gång dags att skynda sig vidare då vi hade ett halloween party som väntade!

Deven och Jesus hade ställt till med Halloweenparty hemma hos sig och hade fixat små cupcakes med spindlar och finger på, även lite gott att dricka bjöds det på! Jag och Henric hade packat med våra ut klädnader till restauranten och bytte om det första vi gjorde när vi kom fram. Vi hade bestämt oss för att klä ut oss till Rödluvan och vargen, då jag var rödluvan och Henric var den stora stygga vargen förklädd till mormor!

Det var en riktigt rolig kväll med en hel del dans och skoj!

Lördagen började väldigt skönt med en lugn, långsam morgon tätt följd av ännu en lång promenad in till stan. Idag visade Chicago sitt sanna jag och var väldigt blåsigt och det var på något sätt rätt uppfriskande. Väl inne i stan tog vi en liten fika på Starbucks och sen tog vi tåget hem igen.

Vi hann precis in till stan innan det började regna. Då var det väldigt mysigt att slinka in på ett litet café och värma sig med en kopp kaffe.

På kvällen sattes rond 2 i biljard igång. En rolig och skön avslutning på dagen!

På söndagen tog vi det lugnt och gick på bio på kvällen vilket var väldigt mysigt! Det roliga var att vi var helt ensamma i hela stora bio salongen. Vi trodde först att vi hade gått fel och gick därför ut igen men det visade sig vara rätt, vi var de ända som skulle se den föreställningen. Vi såg "The Three musketeers" och våra recensioner blev inte allt för överväldigande, dock var special effekterna väldigt imponerande!

Nu var det redan måndag och sista dagen innan jag skall behöva säga hejdå och sätta mig på flyget igen mot Frankrike.

Måndagen var riktiga Halloween och därför hade det anordnats en parad jätte nära Henrics lägenhet. Efter middagen gick vi och ställde oss för att titta på alla fina kostymer och ut klädnader. Vissa såg riktigt läskiga ut och det var roligt att se hur många som ställt upp i paraden och hur stort halloween är här!

Mitt försök till att se lite läskig ut!! vet inte hur väl jag lyckades..

Efter paraden åkte jag och Henric mot stan där vi mötte upp några andra atlantisar för lite bowling!

Tisdagen var onekligen här..

Jag försökte bita ihop och ha en så bra dag som möjligt utan att tänka för mycket på att jag snart skulle behöva åka hem. Vi åkte in till stan en sista gång. Solen var på vår sid idag igen och vädret var nästan precis som min första dag i Chicago!

Vi köpte med oss kaffe och satte oss på en bänk precis vid bönan och pratade och hade det väldigt mysigt!

Vi avslutade stads besöket med att gå och köpa varsitt par tofflor som kommer att komma väl till hand nu när det börjar närma sig kallare tider!

Här slutade min resa i Chicago och det var dags att återvända till flygplatsen där allt började. Avsked är aldrig roliga men det känns skönt att veta att vi kommer ses igen, fast den här gången i Grenoble, om bara 5 veckor.

Jag hade så otroligt roligt med dig Henric och du såg verkligen till att ta hand om mig när jag var hos dig! Dagarna med dig är helt oförglömliga och blir ett nytt tillskott till min minnessamling med dig som växer sig allt större!

Jag ser fram emot att få ta hand om dig och visa dig runt i Grenoble när du kommer hit!!